Djupgående Cirkulationsmassage – DCM ®
Djupgående Cirkulationsmassage är ett ”helhetsbegrepp” men kan beskrivas bestå av två delar: Manuellt Lymfdränage och Klassisk bindvävsmassage. Metoden har utvecklats av Lena Berndtsdotter på Kropps Harmoni Utbildningscenter i Landskrona. Under behandlingen kombineras manuell lymfdränage och klassisk bindvävsmassage.
Bindvävsmassagen lösgör olika blockeringar som finns i kroppen och begränsar bl.a. rörelseförmåga, vilket i sin tur ofta leder till värk och smärta. Lymfdränage stöttar kroppens utrensning av slaggprodukter och öppnar upp för ett fritt flöde. Genom DCM ® -behandlingen ges de bästa förutsättningarna för att vårt cirkulationssystem ska fungera optimalt och att en naturlig utrensning kan ske. Behandlingen är stärkande för immunförsvaret och många upplever att rörlighet och lätthet återvänder till kroppen. Det är en effektfull behandling mot värk/smärta och många andra negativa tillstånd.
Den manuella lymfdränagen hjälper kroppen att göra sig av med de slaggprodukter som frigörs via bindvävsmassagen, och det är just den kombinationen som gör metoden så effektiv. Behandlingarna anpassas alltid efter den enskilda individen, då vi alla är unika och har specifika behov.
DCM ® är en stressreducerande behandling, och utgår från att läkningsförmågan optimeras då klienten är i ett avslappnat tillstånd. Det är också därför som behandlingen är mjuk och varsam, vi forcerar inte kroppen – utan väcker dess egna läkare till liv. Om vi är avslappnade i kroppen och har en djupandning, fungerar lymfcirkulationen optimalt och ger förutsättningar för kroppens egen läkning.
DCM ® kan ha många goda effekter på olika tillstånd exempelvis fibromyalgi, reumatiska besvär, värk/spänningar, svullnader i kroppen och stress. Självklart är det även en välgörande behandling för den som inte har specifika problem, utan bara vill ta hand om sig och sin kropp – och skapa de bästa förutsättningarna för ett hälsosamt liv.
Olof Rudbeck var en svensk professor i medicin (tillika mångsysslare) som levde 1630 - 1702. Som 22-åring upptäckte han lymfkärlsystemet, och det har fått betyda oerhört mycket för förståelsen för immunförsvaret och dess funktion. Så sent som 1936 introducerades manuell lymfdränage av Dr Emil Vodder på en hälsomässa i Paris och användes sedan av hudterapeuter och kosmetologer under en längre tid. Först på 1950-talet kom metoden att användas av läkare och terapeuter.
Lymfsystemet består av lymfkärl, lymfvätska och lymfatisk vävnad. Det finns i hela kroppen, förutom i centrala nervsystemet (hjärna och ryggmärg). Lymfsystemet är en viktig del av vårt immunförsvar. De celler som ingår i vårt immunförsvar bildas i benmärgen. Exempelvis de lymfoida cellerna som blir till B- och T-lymfocyter. B-lymfocyterna mognar i benmärgen och bildar antikroppar mot kroppsfrämmande ämnen. T-lymfocyter bildas också i benmärgen, men mognar i brässen – och reser sedan runt i blodet och lymfsystemet, i väntan på att upptäcka och ta upp kampen mot antigener.
Två viktiga lymfatiska organ är mjälten och brässen. Mjälten kallas för sekundär lymfatisk vävnad, då den är som ett slags förråd för röda blodkroppar. I mjälten produceras lymfocyter, och den filtrerar blod och ser till att avlägsna gamla blodkroppar och främmande antigener. Brässen är en körtel, och kallas för primär lymfatisk vävnad. Anledningen till det är att brässen producerar T-lymfocyter som är en viktig del i kroppens immunförsvar. Via blodet når de sedan ut till de olika lymfatiska organen.
Blodomloppet är bekant för många, och har hjärtat som ”pump”. Lymfsystemet drivs främst av andning och med hjälp av skelettmusklernas rörelse. I lymfkärlen finns små klaffar som garanterar enkelriktad transport av vätskan. Lymfsystemet är vårt avfallssystem, så det är viktigt att det fungerar. Ofta tänker vi kanske på virus och bakterier som orsak till de problem vi har, och inte på vårt kära lymfsystem. Vita blodkroppar produceras i benmärgen och skickas vidare till lymfan, som tar sedan hand om ex. virus och bakterier.
Från kapillärerna (kroppens minsta blodkärl) läcker vävnadsvätska ut till de vävnader som finns runt omkring. Stor del återförs direkt tillbaka till blodomloppet via venerna, men en del av det tas alltså upp av lymfsystemet och passerar den vägen tillbaka till blodbanan. Vätskan består av näringsämnen, enzymer och salter – men också slaggämnen. Den rör sig från kapillärer via större lymfkärl och mynnar sedan ut i något av de två stora lymfkärlen; bröstgången eller den mindre lymfgången.
Till bröstgången kommer lymfa från tarmen, vänster kroppshalva och högra benet samt bålen upp till navelhöjd. Tömningen sker mellan den vänstra nyckelbensvenen och inre halsvenen på vänster sida, d.v.s. den vänstra venvinkeln.
Den mindre lymfgången tar upp lymfa från de flesta av bröstkorgens inälvor, höger del av bröstkorgsväggen, huvudet, halsen och högra armen. Tömningen sker i den högra venvinkeln.
En av lymfsystemets många viktiga uppgifter är att transportera bort fett som tagits upp via tunntarmen. Lymfsystemet hjälper här till att föra tillbaka det till blodomloppet. Lymfan från tarmen för med sig näringsämnen och fetter som tagits upp via tarmluddet. Från tarmarna förs sedan lymfan till en lymfcistern som finns i buken nära ländkotpelaren, och rinner sedan vidare genom bröstgången och mynnar ut i vänster nyckelbensven. Under ett dygn omsätter vi mellan 2-4 liter lymfa, och hälften av mängden kommer från mag- och tarmkanalen. Immunförsvaret har många kopplingar till en god tarmhälsa. Som man kan se på bilden ovan, finns ansamlingar av rundade lymfknutor i lite större grupperingar, och lymfan flyter från olika delar av kroppen till bestämda lymfknutor. Knutorna arbetar som ett slags filter, som hindrar farliga ämnen och bakterier att komma ut i blodet. I de här lymfknutorna finns det rikligt med vita blodkroppar (lymfocyter) som tar upp och oskadliggör bakterier. Totalt har vi mellan 500-1000 lymfknutor och är ofta samlade i grupper t.ex. på halsen, armhålorna, ljumskarna och baksidan av knäna.
Resan som lymfan gör går via små hålrum i lymfknutorna. Där fångas främmande partiklar och mikroorganismer upp, och oskadliggörs. Från knutan rinner lymfan vidare via lymfkärl som utgår från märgen. Då innehåller den aktiverade lymfocyter och antikroppar.
Lymfsystemets uppgift är att rena och försvara kroppen – och därför är det så viktigt att vara rädd om sitt lymfsystem genom att stötta och stärka lymfan. Lymfmassagen är en helkroppsbehandling som syftar till att ”städa” kroppen genom att stimulera, hjälpa till att lösgöra stopp och öka lymfflödet. Då kan överskottsvätska och slaggprodukter lättare föras ut via vårt avlopps- och reningssystem. Man kan även säga att det är en återvinningsstation för vatten som blodets kapillärer naturligt läckt ut i systemet. Behandlingen är mycket lugnande och avslappnande, och hjälper klienten att få ett korrekt andningsmönster, så att hen andas med diafragman – som är lymfsystemets cirkulationspump.
Manuell lymfdränage kan upplevas göra underverk i kroppen. Det är viktigt att ta väl hand om kroppen också mellan behandlingarna, exempelvis genom egenvårdsbehandlingar.
Klassisk Bindvävsmassage
Elisabeth Dicke var en tysk kvinnlig sjukgymnast som 1939 drabbades av svår cirkultationsstörning i sitt ena ben. Det var så illa så att man ansåg att amputation var det enda alternativet. I väntan på operationen började hon själv vidröra sina skinkor och höfter, och upptäckte då en speciell känsla i benet hon inte haft på länge. Som tur var lyssnade hennes läkare på henne, och tillsammans utvecklade de den klassiska bindvävsmassagen – som också räddade hennes ben från amputation.
Bindväv är samlingsnamnet på den kroppsvävnad som ger stadga åt och har en sammanhållande funktion åt vävnader och organ. Bindväven svarar också på stress via det autonoma nervsystemet. Bindvävsmassage kallas även för neuralterapi, eftersom den använder sig av befintliga nervförbindelser och nervledningar. Bindväv finns överallt - i mellanrummen mellan blodkärlssystemet och organens cellvävnad, och är en slags förbindelselänk och ett område för vätskeutbyte. Hos en vuxen person består bindväven av ca 70% vatten. Hos barn är procentsatsen betydligt högre, och det märks genom att de uppfattas som betydligt ” mjukare och rörligare”.
Senor, ledband och ledkapslar är exempel på vävnader som enbart består av bindväv. Brosk och ben består av bindväv, men också brosk- och benceller och andra komponenter. Förutom vatten består bindväv bl.a. av kroppens vanligaste protein – kollagen samt elastin. Kollagenet är ”hållfast” mot dragkrafter medan elastinet har fler elastiska egenskaper. Bindväven är en viktig beståndsdel i muskulaturen, och omsluter alla muskelns enheter. Runt muskelcellen finns ett fint bindvävsnät av elastiska trådar. Muskelcellerna ligger i sin tur ”buntade” och omges där av en lite tjockare bindvävshinna. I denna hinna förgrenar sig kärl och nerver. Hela muskeln omsluts av en tjockare bindvävshinna, som i huvudsak består av kollagena trådar.
När man behandlar det ytliga i hud och vävnad, så behandlar man samtidigt via nervsystemet de områden i kroppen som styrs via de utträden som finns längs ryggraden. Bindvävsmassage kallas också därför för en neuromuskulär terapiform, eftersom bindväven ”pratar” med det icke viljestyrda nervsystemet.
Jag tycker att liknelsen med ”duken på bordet” är ett bra sätt att förklara bindvävsmassage på. Om du drar i ena änden av duken, kommer även resten att följa med. Kroppen är en helhet. Allt hör samman och påverkar vartannat. I bindvävsmassagen arbetas det från det yttre till det inre, och till de kroppsdelar som ”pratar” med nerverna i samma område. Längs ryggraden finns olika nervutträden som försörjer olika områden i kroppen. De återspeglar eller imiterar de processer som sker i vävnaden.
Bindvävens uppgift är att hålla samman muskler, delta i bildandet av senor, minska friktionen mellan de olika enheterna i muskeln och öka kontraktionskraften. Man kan också säga att bindväven utgör det skikt inom vilket blodkärl och nerver till muskeln förgrenar sig. Det innebär att bindväven förser muskeln med blodkärl som tillför näring och syre. Den transporterar också bort olika slags slaggprodukter som uppstår när muskeln arbetar. Enkelt uttryckt kan vi säga att bindväven är ”kroppens plåster” som lagrar, reglerar och förmedlar näring och impulser. Den reparerar och skyddar. Om kroppen överbelastas, ex. vid en skada, så produceras mera bindväv för att ”skydda” området. Bindväven sägs då vara förtätad. Om den i sitt grundutförande ska se ut som spindelväv, så kan den komma att bli tät som en gasbinda. Då uppstår inskränkningar på olika sätt. När bindväven blir stram och förtätad försämras cirkulationen vilket leder till sämre tillgång på syre för musklerna då nervsignalerna som utgår från ryggraden inte kan försörja organen optimalt. Stram och förtätad bindväv ger sämre rörlighet och när du inte har full rörlighet kommer inte heller muskeln kunna slappna av utan kommer vara spänd och till slut ge problem som “muskelspänningar”. Förtätningar i bindväven kan även uppstå hos personer som tränar mycket, eftersom kroppen kan känna av att den behöver stärka upp för att inte bli skadad och behöver skydda lederna. Bindväven reagerar både på fysisk och psykisk stress via det autonoma nervsystemet, i och med att den produceras för att hålla emot belastningen.
Det som händer under massagen är att förtätad bindväv löses upp och cirkulationen kommer igång i det område som varit blockerat. Genom att spräcka sönder dessa förtätningar i bindvävstrådarna, får vi tillbaka flöde både i det segment som varit blockerat. Belastningar i form av mjölksyra och andra slaggprodukter kan lämna kroppen, och då upplever vi även smärtlindring. En ”fördom” är att bindvävsmassage är en mycket smärtsam behandling. Det är en kraftfull behandling, men välutbildade terapeuter vet och informerar klienten om att det är okej att det gör ”skönt-ont” men att behandlingen aldrig får vara smärtsam i den mening att klienten inte kan slappna av. Det är viktigt att tänka på att förtätningar i bindväv kan ha emotionella och/eller fysiska orsakssamband. Därför är det ett absolut måste att göra en grundlig hälsodeklaration där vi också samtalar om klientens upplevelser och uppfattning av grundorsaken till smärta och ohälsa. Det är viktigt att vara tillåtande och bekräftande i bemötande av klienten och skapa tillit för att hen ska kunna läka och hitta tillbaka till sin kraft. Många blir överraskade över vilken skillnad en behandling gör för rörligheten, man kan uppleva en slags “lätthetskänsla” i kroppen och att cirkulationen kommer igång.
